Vi S-kvinnor vill se ett fullt ut jämställt och jämlikt samhälle. Nu i september är det exakt 100 år sedan 1921 då både män och kvinnor för första gången kunde gå till valurnorna tillsammans och rösta till det som då var både riksdagens första och andra kammare. Det var det första demokratiska valet med allmän och lika rösträtt. Men att det skulle ske just där och då var långt ifrån självklart. Tvärt om var det ett hårt arbete som krävdes för att möjliggöra rösträttsbesluten inte minst från många S-kvinnor, alla rösträttskvinnorna och rösträttsföreträdarna fick möta ett massivt motstånd under många år innan besluten steg för steg kunde fattas.

Vi behöver därför påminnas om de som gick före, de som år efter år kämpade för kvinnors demokratiska rättighet att också delta fullt ut i politiska val. Rösträtten var inte något som gavs till kvinnor, det krävdes ett långt och hårt arbete. Så har det också varit vidare under historien och är fortfarande än idag, varje steg för ökad jämställdhet har krävt ett hårt arbete och mött stort motstånd. Det är vi S-kvinnor och Socialdemokrater som genom historien gått i täten för de stora reformerna för jämställdhet allt från utbyggnad av barnomsorg till den nyligen införda samtyckeslagen. Den S-ledda regeringen tog också så sent som under förra mandatperioden fram en nationell strategi för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det är ett arbete som fortsätter tills varje kvinna är trygg, inte minst utifrån de 40 punkter för att bekämpa mäns våld mot kvinnor som regeringen presenterade innan sommaren.

Idag, 100 år senare är Sverige ett av världens mest jämställda länder. Men detta till trots, är vi långt ifrån jämställda. Kvinnor och män har långt ifrån samma rättigheter och möjligheter. Vi ser det på arbetsmarknaden, inte minst när det gäller lön och arbetsmiljö. Kvinnor är de som har sämst villkor på dagens arbetsmarknad. Vi ser det i representation på ledande positioner inom politiken, varvade listor är inte en självklarhet. Vi ser också ojämställdheten när det gäller att ta ansvar för det obetalda hemarbetet, inte minst när det gäller uttag av föräldraförsäkring och att stanna hemma med vård av sjukt barn. Vi ser det tydligt i det våld som sker mot kvinnor, Våldet ser ut på olika sätt och finns i hela samhället. Varje år mördas kvinnor enbart på grund av att de är kvinnor. Våldet mot kvinnor är den yttersta konsekvensen av det ojämställda samhället. Det är helt oacceptabelt. Vi kan aldrig luta oss tillbaka och sluta arbeta för jämställdhet!

Nästa år är det val igen, det finns då möjlighet att igen välja en Socialdemokratiskt ledd feministisk regering som kan fortsätta prioritera jämställdheten. Vi S-kvinnor har organiserat kvinnor i arbetarrörelsen sedan innan rösträttens införande och arbetar då som nu med att vi ska nå jämställdhet i hela samhället. Så här 100 år efter rösträttens införande är det hög tid att på riktigt nå ett jämställt samhälle fullt ut, kvinnor och män måste ges samma rättigheter och möjligheter. Det går att förändra, det har historien lärt oss. Nu är det upp till oss att göra vad som krävs!

Elin Gustafsson, distriktsordförande S-kvinnor Skåne

Carina Nilsson, kretsordförande S-kvinnor Malmö

Olga K Roos, klubbordförande S-kvinnor KARL Malmö

Anna Ingers, klubbordförande S-kvinnor Helsingborg

Susanne Jönsson, klubbordförande S-kvinnor Ängelholm

My Lilja, klubbordförande S-kvinnor Lund

Kim Grahn, klubbordförande S-kvinnor Ystad

Kristina Saunders, klubbordförande S-kvinnor Staffanstorp

Veronica Larsson, klubbordförande S-kvinnor Trelleborg

Karin Andersson, klubbordförande S-kvinnor Kävlinge

Maria Wharton Stjärnskog, klubbordförande S-kvinnor Skurup

Sabina Månsson Hultgren, klubbordförande S-kvinnor Kristianstad-Åhus

Inga-Lill Bjartén, klubbordförande S-kvinnor Österlen

Tina Löfström, klubbordförande S-kvinnor Eslöv

Gudrun Svensson, klubbordförande S-kvinnor Lomma

Carin Larsson, klubbordförande S-kvinnor Karolina Malmö

Debattartikeln är publicerad i Skånska dagbladet den 13 september 2021